Vad bestämmer värdet på en aktie?

Börsskolan Det finns många olika faktorer som påverkar värdet på dina aktier. För att kunna bli en bättre investerare behöver du känna till hur dessa faktorer är sammankopplade och korrelerade. 

Text: Shoka Åhrman

Precis som mycket annat styrs värdet, eller kursen, på en aktie av utbud och efterfrågan. Utbud och efterfrågan påverkas i sin tur av dels fundamentala faktorer, exempelvis den allmänna konjunkturen, företagets resultat, allmänna ränteläget, men också av psykologiska faktorer.

Förväntningarna styr. På kort sikt kan ett flertal olika faktorer påverka priset på aktierna, men i grunden är det företagets förväntade vinster och kassaflöden som styr. Den generella synen på aktiemarknaden och förväntningar på framtiden är andra stora faktorer som påverkar hur börsen förändras och därmed också värdet på just dina aktier. Aktiekurser sätts helt enkelt utifrån förväntningar på framtiden som sedan återspeglas i ett värde på ett bolags aktie idag. Vid positiva förväntningar på framtiden ökar viljan och intresset att investera i bolaget, vilket i sin tur påverkar aktiekursen positivt eftersom efterfrågan av aktien ökar.

Kassaflödet är ett viktigt nyckeltal. Kassaflödet i ett bolag är skillnaden mellan företagets in- och utbetalningar under en viss tidsperiod. Ett högre nuvärde, till exempel på grund av högre förväntade kassaflöden, ger allt annat lika ett högre värde på aktien medan ett lägre nuvärde, till exempel på grund av lägre förväntade kassaflöden, ger allt annat lika ett lägre värde på aktien.

Tillväxt och god lönsamhet leder till att förväntningarna, och därmed också priset, ökar. Företagets framtida vinster och eventuell utdelning av dessa framtida vinster är också en viktig faktor när det gäller marknadspriset på ett bolags aktie. Din akties värde i ett visst bolag ökar om bolaget växer och tjänar pengar. Växer bolaget samtidigt som lönsamheten förbättras så ökar förväntningar om framtida vinster och utdelning, vilket leder till att värdet på aktien stiger. Precis innan en aktieutdelning brukar aktiekursen stiga något och en nedgång i kursen sker sedan med samma summa som utdelningen efter genomförd utdelning.

Makroekonomi och stimulansåtgärder påverkar. På lång sikt styrs börskurserna även av hur ekonomin i stort utvecklas, det vill säga av det som kallas makroekonomi. Dessa faktorer är exempelvis inflation, BNP-tillväxt och det allmänna marknadsränteläget. Ränteläget påverkas i sin tur av konjunkturen och förväntningar om den framtida inflationen, vilket är den enskilt viktigaste faktorn som Riksbanken utgår från när de beslutar om styrräntan skall höjas, sänkas eller bibehållas på en viss nivå. Om ekonomin går dåligt (vilket ger lägre förväntningar på den framtida inflationen) kan Riksbanken stimulera ekonomin genom räntesänkningar för att göra finansiering billigare och investeringar inom företagen mer attraktiva. Riksbanken kan på samma sätt höja styrräntan för att göra finansieringen för företagen dyrare och investeringar mindre attraktiva, vilket torde påverka förväntningar på ett visst företags framtida resultat negativt.   Samtidigt påverkar dessa faktorer både privat- och offentlig konsumtion, vilket direkt påverkar företagens vinster och därmed utvecklingen på börsen. Det som också sker vid låga räntor (som vi har nu) är att investerat kapital flyttas från räntebärande papper till exempelvis aktier, vilket i sin tur påverkar aktiekurserna positivt. Flytten av kapital till aktier i ett sådant här scenario drivs av att investerare helt enkelt vill ha en högre avkastning på sitt investerade kapital. Som investerare i Sverige påverkas vi också av vad som händer i omvärlden och den globala marknaden. Exempelvis påverkas börsen i Stockholm av det som sker på de övriga börserna runt om i världen som i Tokyo, London och New York. Även världspolitiken påverkar börserna.

Flockbeteendets inverkan. Då förväntningar på framtiden är en stor faktor, till och med den största faktorn, i hur värderingen görs på börsen så påverkar psykologiska faktorer också aktiemarknaden. Aktörerna på en marknad påverkas av andra aktörers agerande. Girighet och rädsla är mänskliga beteenden som ofta påverkar investerarna, vilka dessutom ofta tenderar att agera i flock. När många vill köpa en aktie för att det finns en allmän framtida tro om ökade vinster i bolaget eller branschen så stiger aktiekursen eftersom efterfrågan på aktien ökar. När andra investerare ser detta vill också de ta del av den ökande börskursen, vilket gör att efterfrågan ökar ytterligare. Det finns en risk att den förväntade vinsten inte realiseras, vilket kan leda till att aktiekursen minskar drastiskt på grund av lägre efterfrågan och större utbud av aktien på börsen. Detta kunde vi se i samband med den senaste it-bubblan i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.

Shoka Åhrman, Börshajens sparekonom, är utbildad nationalekonom med inriktning på finansiell ekonomi och beteendeekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg och har arbetat med finansiell rådgivning i femton år. Hon är aktuell med en ny bok inom privatekonomi som inom kort ges ut av Natur & Kultur.