Så funkar hedgefonder

Idag fokuserar Börsskolan på hedgefonder. En typ av fonder med friare placeringsregler vars mål är att leverera positiv avkastning oavsett hur börsen går.

Text: Eric Olaison

Vad är en hedgefond?
Hedgefonder är ett samlingsnamn för en grupp specialfonder med friare placeringsregler. Det innebär lite enkelt förklarat att förvaltaren har möjlighet att använda olika investeringsstrategier och placera i fler finansiella instrument än vad traditionella fonder (som aktie-, ränte- och indexfonder) kan göra. Ordet ”hedge” kommer från engelskan och syftar på att skydda eller säkra. Hedgefondens målsättning är just att skapa en okorrelerad avkastning över tid, oavsett marknadsutveckling och börsläge.

Så funkar det
Hedgefondernas portföljer är ofta dynamiska och komplexa med många olika innehav. Förutom aktier kan hedgefondens innehav också bestå av obligationer, råvaror, valutor och derivat som optioner, terminer och swappar. De är dessutom fria att använda sig av både blankning och belåning. Fondens resultat påverkas till stor del av förvaltarens unika kompetens och erfarenhet (man brukar prata om skill-based management).

Att investera i hedgefonder
Det finns många olika hedgefonder med olika inriktningar, strategier och risknivå att välja mellan. Vill man investera i en hedgefond gör man det enklast via sin bank eller nätmäklare. Där kan man antingen köpa andelar i en hedgefond eller i en fond-i-fond (dvs en fond som investerar sina fondandelar i flera andra hedgefonder). Många hedgefonder har höga insättningskrav, men det finns också de som har lägre minimibelopp och som passar småsparare. Det kan vara bra att känna till att hedgefonder vanligen handlas per månad eller kvartal, men det har blivit allt vanligare med daglig handel även bland dessa fonder. Det går inte att spara i hedgefonder via PPM-systemet.

Hedgefonder är så kallade aktivt förvaltade och tar ut högre avgifter än traditionella fonder. Avgifterna består vanligen av en årsavgift (en fast avgift) och en prestationsbaserad ersättning. Det innebär att avgifterna kan variera beroende på hedgefondens resultatutveckling. Många fonder använder sig av den så kallade high watermark-principen, som innebär att om fonden minskat i värde tas ingen prestationsavgift ut förrän fondens värde åter nått upp till samma nivå. Tanken är att det ska ge förvaltaren incitament att leverera överavkastning.

Nyckeltal för jämförelse
Vid jämförelser av hedgefonder kan man använda olika nyckeltal. För att få en uppfattning om risknivån kan man bland annat jämföra standardavvikelsen – ju högre siffra, desto högre är fondens riskprofil. Det talas också mycket om en fonds Sharpekvot. Denna mäter överavkastningen (oftast över den riskfria räntan) dividerat med dess standardavvikelse. Man brukar säga att ett högt värde är att föredra framför ett lägre, då måttet i princip mäter avkastning per riskenhet. Jag vill dock påpeka att måttet har sina brister. Om man exempelvis har en fond som varje månad levererar kring 1%, då kommer Sharpekvoten att vara väldigt hög eftersom avkastningen knappt avviker från dess medelavkastning (i detta fallet 1%). En annan fond kanske också har en avkastning på 1% under 9 av 12 månader, men lyckas ge hela 5% övriga 3 månader. Dess standardavvikelse kommer att vara mycket högre, vilket straffar dess Sharpekvot. Nackdelen är att positiva utfall som avviker från medel straffar Sharpekvoten lika mycket som negativa i samma storlek. Min poäng är att de flesta nog hade föredragit avvikelser från medel, givet att de är positiva. Det är endast överavkastningen på nedsidan som man vill undvika. För den intresserade kan jag tipsa om ett annat bättre nyckeltal att använda för att jämföra hedgefonder, nämligen Sortino-kvoten.

Tips vid investering i hedgefonder
Många kanske tycker att det verkar komplext och dyrt att investera i hedgefonder. Jag tycker att hedgefonder kan vara ett bra komplement som sprider riskerna (diversifiering) i portföljen, framför allt i svajigare tider. Innehav i okorrelerade tillgångar, till exempel via en hedgefond, minskar nämligen den totala risken i en långsiktig portfölj. För att fonden ska vara ett komplement i portföljen och minska risken är det dock viktigt att veta att fonden verkligen levererar okorrelerad avkastning mot börsen.

Precis som vid andra typer av placeringar är det viktigt att läsa på ordentligt och veta vad man investerar sina sparpengar i. Mitt tips är att välja hedgefond med omsorg! En hedgefond är kanske inget för nybörjaren, men ett alternativ för den lite mer erfarne investeraren som vill diversifiera sin portfölj med en stötdämpare i lite mer oroliga börstider.

Tips! I nästa artikel skriver jag mer om kontracykliska aktier, ett annat sätt att hedga innehavet i sin portfölj vid lite mer oroliga börstider.