RSI som teknisk analysmetod

Per Stolt

Daytrader på heltid – driver marknadsbrevet tasajten.se

Välkommen till nästa avsnitt i vår mini-serie om teknisk analys. Inledningsvis konstaterades att det finns väldigt många tekniska analysmetoder och indikatorer att fördjupa sig i. Mitt tips till dig som läsare var därför att lära dig följande modeller och analysmetoder först:

1: Stöd och motstånd
2: RSI
3: Formationsanalys
4: Glidande medelvärde

I förra avsnittet gick jag igenom grunderna för ”Stöd och motstånd”. Nästa indikator vi skall titta på är RSI som är min favoritindikator. RSI betyder ”Relative Strength Index” och anledningen till att just denna tekniska analysmetod blivit min favoritindikator beror på att denna modell snabbt visar förändringar i ”sentimentet”, dvs förhållandet mellan köpare och säljare.

Denna tekniska analysmodell uppfanns av den amerikanska ingenjören J. Welles Wilder Jr i slutet på 1970-talet och med denna modell ville Herr Wilder åskådliggöra ett nytt sätt att se på förhållande mellan köpare och säljare.

Welles Wilder ville se när sommaren var på väg att slå om till höst. Med detta i åtanke skapade han en matematisk formel som fångade upp hur sommardagarna i snitt blev allt mindre varma, och de regniga dagarna i snitt blev allt kallare. Därefter jämförde han förhållande mellan dessa två genomsnittliga värden.

Detta kom senare att bli en av de allra mest använda tekniska analysmodellerna, och Herr Wilder döpte denna modell, som bekant, till Relative Strength Index – RSI. Det Mr Wilder funnit var helt enkelt att efter en tids stigande börs, så tenderade sannolikheten för en negativ rekyl att öka efter en längre tids uppgång – i kombination med att soldagarnas plötsligt blev allt mindre och mindre varma eller att regndagarna blev allt kallare.

Wells Wilders RSI-värde kalkylerades på så vis att ett värde mellan 0-100 uppstod. Mr Wilder definierade en köpsignal som att RSI-kurvan fallit ned under 30 och därefter återigen stigit upp över 30 (från undersidan), och en säljsignal som att RSI-kurvan varit ovanför 70 och därefter fallit ned under 70 (från ovansidan).

Att gå igenom denna formels uppbyggnad är inte det viktigaste nu i början, framför allt då man med
dagens välutvecklade applikationer kan få denna RSI-kurva åskådliggjord i ett börsdiagram på en sekund.

Låt oss nu titta på hur denna RSI-kurva skulle kunna se ut i verkligheten. I diagrammet nedan kan vi se hur exempelvis H&M:s aktie stiger och stiger, något som gör att RSI-kurvan också stiger. Men till slut tar köparnas kraft slut, och plötsligt faller RSI-kurvan ned under 70-gränsen, och detta innebar enligt Mr Wilder att en säljsignal hade blivit utlöst!

Notera hur svagt H&M utvecklas efter att denna säljsignal inträffat:

H&M Dagsdiagram: Visst blev det en svag utveckling efter att RSI-kurvan föll ned under 70 gränsen i slutet av april?

För köpsignalen blir förloppet tvärtom. Efter en längre tids nedgång har RSI-kurvan fallit ned under 30-gränsen, och när kurvan stiger upp över 30-nivån igen så har vi en köpsignal på plats.

Låt oss titta på hur detta skulle kunna se ut i Volvo: 

VOLVO Dagsdiagram: Efter att RSI-kurvan steg upp över 30-gränsen igen så fick Volvo en spännande köpsignal!

Användaren av denna RSI-modell möter dock många gånger rejäla utmaningar. Som till exempel då en aktie stiger riktigt starkt och länge. När så sker kommer RSI-kurvan att utlösa många säljsignaler medan aktien stiger allt högre och högre. Dessvärre kommer många av dessa ”säljsignaler” att vara ”falska” (dvs: att aktiekursen stiger trots att RSI-kurvan fallit ned under 70-gränsen och utlöste en tydlig säljsignal).

Vi tar och tittar på Scandic Hotels under 2016, som då gick riktigt starkt. Notera hur RSI-kurvan faller ned under 70-gränsen (se röda ringen i diagrammet) vid flertalet tillfällen, men utan att aktiekursen vill följa med nedåt, utan i stället – tvärt om… stiger!

Scandic Hotels Dagsdiagram: I den röda ringen kan vi se att RSI-kurvan faller ned under 70-grrnsen vid flertalet tillfällen, men utan att aktiekursen vill vända ned (diagramkälla: Infront)

Men vänta nu ett tag. Vad är egentligen innebörden av ett ”högt RSI-värde”, och hur skall man kunna veta när det höga RSI-värdet föregår en nedgång som i Volvo, och inte en uppgång som i Scandic. Låt oss inte vara naiva. Om det fanns ett svar på denna fråga skulle ingen någonsin behöva gå till ett 8-5 jobb mer. Hela jordklotets befolkning skulle säga upp sig och bara vänta på att RSI-kurvan visar en köp- eller säljsignal.

Det paradoxala i detta faktum är dock komiskt nog, att om så skulle ske – då skulle inga företag finnas kvar, och vi skulle då inte ha några aktier kvar att trada, och därför är det bäst att RSI inte fungerar varje gång. Nåväl, nog med larviga filosofiska diskussioner. Du läste väl inte denna artikel för att få massa paradoxer kastade i nyllet heller?

Låt oss nu i stället titta på hur man kan försöka undvika falska RSI-signaler:

METOD 1: RESET-METODEN (OMSTARTS-METODEN)
Denna metod går något förenklat ut på att man endast agerar på första RSI-signalen och därefter så måste RSI-kurvan rekyler tillbaka till neutrala 50-gränsen innan en ny signal kan uppstå. Som vanligt inom den tekniska analysen, så är det enklast att titta på ett exempel för att förstå vad som menas!

I den schematiska bilden nedan kan vi hur denna ”reset-metod” skulle kunna fungera i teorin:

Exempel på hur en RSI-kurva rent teoretiskt skulle kunna röra sig.

I diagrammet ovan finner vi fyra olika möjliga RSI-säljsignaler, som alla uppstår genom att RSI-kurvan faller ned under 70-gränsen från ovansidan. Första gången detta händer så har vi en säljsignal på plats, men den andra och tredje gången får vi inte agera – om vi nu skall följa ”reset-metoden”, som alltså säger att RSI-kurvan först måste ned under 50-gränsen innan någon ”ny” RSI-säljsignal kan bli aktuell.

Efter det tredje försöket faller dock RSI-kurvan ned under 50-gränsen och därmed så har vi får en omstart på systemet (reset), och nästkommande signal kommer sålunda att vara ok att agera på. Det fjärde och sista försöket (se SÄLJSIGNAL 2) blir en lyckad signal och RSI-kurvan faller kraftigt (vilket förstås beror på att aktien eller börsen som skapade denna RSI-kurva också föll).

Låt oss nu titta på denna metod med hjälp av ett verkligt diagram:

ELUX dagschart

I diagrammet ovan kan vi se Electrolux. Här stiger RSI-kurvan upp genom 70 gränsen och faller sedan ned under 70-gränsen och en säljsignal utlöses (se signal ”1” i diagrammet nedan). Aktien vill dock inte vända ned och i stället fortsätter aktien uppåt.

RSI-kurvan stiger nu återigen upp över 70, men hur många signaler det nu än blir så får vi inte agera på dessa då RSI-kurvan inte varit nere under 50-gränsen. De efterföljande signalerna märkta ”2”,”3”,”4”,”5” och ”6” skall av denna anledning ses som ”icke godkända” att agera på. Efter signal 6 så dyker dock plötsligt RSI-kurvan ned under 50 och därmed så får vi agera på nästkommande RSI-säljsignal.

Först flera månader senare så utlöses denna RSI-säljsignal (märkt ”7”), som tar Electrolux nedåt med nästan exakt -40 kr. I detta exempel lyckades sålunda denna relativt enkla ”reset-metod” att sålla bort hela 5 falska signaler (dvs signal 2-6 i diagrammet nedan).

2: SE UPP FÖR TECH-AKTIERNA!
Företag som är svårvärderade har en tendens att både stiga och falla hysteriska sträckor. När så sker kommer marknaden ofta att strunta i såväl ”höga” som ”låga” RSI-värden. Nedan kan vi exempelvis se hur Fingerprint noterar konstant ”falska” RSI-köpsignaler i sin enorma nedgångsfas. Med köpsignal menas då att RSI-kurvan faller ned under 30-gränsen och därefter stiger upp över den samma.

FING dagschart: Mängder med falska RSI-köpsignaler

På samma vis, finner vi även många falska säljsignaler när aktien väl steg. I diagrammet nedan finner vi mängder med säljsignaler. De flesta kommer ge riktigt stora förluster:

FING Dagsdiagram

Mitt råd till dig som vill lära dig mer om teknisk analys är att ständigt följa och försöka tolka så många diagram du bara hinner. Men kom ihåg – vi skall vara glada över att de tekniska signalerna inte fungerar jämt.

I nästa avsnitt kommer vi att titta närmare på hur man tolkar formationer – så som trianglar, huvudskuldror samt kilar.

Handel med finansiella instrument innebär en stor risk för ditt kapital. Innehållet i denna artikel skall inte ses som någon rekommendation om att varken köpa eller sälja finansiella instrument.