Avkastning för aktier kontra räntepapper

Lästid: 3 minuter

I denna fjärde artikel om robotrådgivning ska vi titta på vilken effekt fördelningen mellan aktier och räntepapper kan ha genom att följa utvecklingen av tre olika portföljer. I artikel tre såg vi att en konservativ investerare rekommenderades allt från 0% aktier upp till nästan 90% aktier.

Text: Joel Mankowitz & Jonas Skilje

Här har vi testat att backtracka tre portföljer med följande fördelningar. Portfölj 1 har 80% aktier, 20% räntepapper. Portfölj 2 har 40% aktier, 60% räntepapper. Portfölj 3 har 0% aktier och 100% räntepapper. För att göra backtrackingen mer realistisk och med mesta tillgängliga data har vi nyanserat portföljerna genom att använda amerikanska aktier, globala aktier, amerikanska räntepapper och globala räntepapper.

Denna portfölj har alltså 80% aktier och 20% räntepapper och skulle alltså motsvara den mest aktieexponerade portföljen som en konservativ investerare fått sig rekommenderat i vår studie.

Portfölj 2 har en mindre vikt mot aktier än portfölj 1. Den består alltså av 40% aktier och 60% räntepapper. Detta kan sägas utgöra “medelportföljen” som konservativa investerare rekommenderades.

Portfölj 3 består endast av räntepapper och alltså 0% aktier. Denna ingick i vår studie som en minst aktieexponerade portföljen som den konservativa investeraren kom i kontakt med.

Scenariot vi utgått från när vi gjort vår backtrack är att vi månadssparar i dessa tre portföljer från 1994 till och med 2017 – sammanlagt 24 år. Vi har varit begränsade av tillgången på data och därför valt denna tidsperiod, även om det varit ännu mer intressant att titta på en 30-årshorisont eller ännu längre. Tyvärr har vi inte kunnat genomföra experimentet på den svenska marknaden och därför har vi endast amerikanska/globala tillgångar i portföljerna och valutan är i amerikanska dollar. Portföljerna har balanserats om varje månad så att de alltid håller sig till sina ursprungliga allokeringar. Den ursprungliga insättningen var $100 och varje månad görs en månadsinsättning på $100. Per år sätts alltså $1,200 in i portföljen. De sammanlagda insättningarna för alla 24 år summerar således till $28,800.

Källa: Portfolio Visualizer.

Vi kan se att den mest riskfyllda portföljen (Portfölj 1) påverkades kraftigt av den globala finanskrisen (2008–2009) men därefter återhämtat sig väldigt bra. Aktiemarknaden är mer riskfylld än kreditmarknaden, och därför ser vi också hur Portfölj 1 har större svängningar. Men trots att Portfölj 1 föll mest under senaste finanskrisen och tappade mycket under It-bubblan (vid millennieskiftet) har den vid slutet av 2017 trots allt ett sammanlagt värde som är 43% högre än Portfölj 3.

Vid slutet av 2017 hade Portfölj 1 ett sammanlagt värde på $97,789.
Portfölj 2 hade ett sammanlagt värde på $83,287.
Portfölj 3 hade ett sammanlagt värde på $68,405.

Alternativet att inte investera pengarna utan att bara sätta in dem och låta dem ligga ($28,800) är det alternativ som gett allra minst avkastning med gigantisk marginal. Så – detta kan aktualisera frågan om vad risk är? Visst är det i princip riskfritt att inte investera pengarna alls (tack vare insättningsgarantin). Men å andra sidan går vi miste om potentiell avkastning som även i det mest riskfyllda scenariot skildrat ovan aldrig understigit det insatta beloppet. Ur det perspektivet har alla dessa portföljer varit lika riskfria som att bara ha pengarna på banken – men med en betydligt bättre avkastning. Historisk avkastning är dock som bekant ingen garanti för framtida avkastning.

Läs Del I

Läs Del II

Läs Del III