Fatta bättre finansiella beslut

Vi har kommit fram till den sjunde och avslutande delen i vår serie om robotrådgivning. Så, varför är det viktigt att känna till hur en robotrådgivare fungerar? Det korta svaret är: ju mer du vet, desto bättre finansiella beslut kommer du att kunna fatta när det kommer till robotrådgivning!

Text: Joel Mankowitz & Jonas Skilje

Men varför är det viktigt att kunna fatta bättre finansiella beslut då? Det har knappast undgått någon av våra läsare att pensionssystemet är under hård press. Vi i Sverige blir allt äldre och vi blir framför allt fler pensionärer som ska försörjas av förhållandevis färre arbetande. Det betyder helt krasst att vårt individuella sparande är en mycket viktig del av den pension vi ska leva av när arbetslivet kommit till vägs ände.

Så, om du ska använda en robotrådgivare för att spara mot pensionen bör du vara medveten, som vi skrev i artikel 4 i denna artikelserie, om att din portföljs fördelning mellan tillgångsslagen aktier och räntepapper kan ha väldigt stora långsiktiga konsekvenser på ditt sparande.

Genom att vara medveten om att olika robotrådgivare ger olika rekommendationer till samma sparare blir du en bättre finansiell beslutsfattare och då har du bättre kontroll på din ekonomi och ditt sparande vare sig det handlar om pensionssparande eller sparande mot något annat mål.

Så, vad ska man göra?

I denna artikelserie har vi pratat om en rad saker. Bland annat om hur robotrådgivare använder riskbenägenhet som den viktigaste faktorn när dess algoritmer beslutar vilken sparportfölj den ska rekommendera för dig. Fundera på risk och hur du själv bedömer din riskbenägenhet. Se till att du inte är helt utelämnad åt ett standardformulär – förstå varför de ställer frågorna i formuläret och vad dina svar har för påverkan på rekommendationen.

Lär dig sedan mer om aktier, fonder, räntepapper och andra produkter som ingår i robotrådgivarens rekommenderade sparportfölj. Börshajens utbildningar är ett utmärkt redskap för detta (https://borshajen.nu/vara-utbildningar/). På detta sätt förstår du bättre vad skillnaden i avkastning mellan en portfölj med 20% aktier och 80% räntepapper eller en med 80% aktier och 20% räntepapper innebär. I denna artikelserie har vi fokuserat på portföljer med endast aktie- och räntepappersinnehav medan många robotrådgivare ofta lämnar ett litet utrymme i portföljen för alternativa investeringar såsom råvaror, fastigheter och ädelmetaller såsom guld och silver.

Om du har kunskaper om alla dessa typer av finansiella tillgångar har du själv bättre förutsättningar att själv göra en bedömning av din portfölj. Om du är väldigt försiktig av dig och vet att du kan komma att behöva pengarna på kort sikt kanske du då kan förstå att en portfölj med 90% aktier inte är rätt för dig.

Genom mer kunskap kan du också göra mer avancerade bedömningar av risken i en portfölj. Alla räntepapper är inte riskfria. Svenska statsobligationer (där man alltså lånar ut pengar till svenska staten) bedöms vara riskfria, men det finns även räntepapper med högre risk (och därmed högre förväntad avkastning). En portfölj med 100% räntepapper behöver därför inte vara riskfri! På samma sätt kan två portföljer med vardera 100% aktier se olika ut och därmed ha olika förväntade avkastningar. Den ena portföljen med 100% aktier kanske är en väldiversifierad indexportfölj (läs: låg risk) medan den andra portföljen innehåller endast en handfull förhoppningsbolagsaktier (läs: hög risk).

All denna kunskap gör dig till en bättre sparare. Bara genom att ha läst denna artikelserie är du genast bättre insatt i robotrådgivning (och finansiell rådgivning i största allmänhet) och därmed mer kvalificerad att fatta goda finansiella beslut.

Läs Del I

Läs Del II

Läs Del III

Läs Del IV

Läs Del V

Läs Del VI