Fundamental analys

Den fundamentala analysens källor

Lästid: 3 minuter

Hur analyserar du ett bolag, dess aktie och marknaden som bolaget verkar inom? Börshajens gästskribent Jonas Skilje tittar på de tre vanligaste informationskällorna samt deras eventuella fallgropar.

Det finns många olika sätt att analysera ett bolag, dess aktie och dess marknad. Men vi kan alla enas om att det handlar om att tyda och analysera information. Informationen kommer till oss från en rad olika källor. Olika informationskällor har olika styrkor och svagheter. Till exempel: en vd för ett bolag säger att det egna bolagets framtid ser ljus ut och att tillväxt- och lönsamhetsmål kommer att nås nästa år. Bör vi lita på detta? Kan vi komplettera denna källa med annan information för att skaffa oss en bild av hur realistisk prognosen är? Här ska vi presentera de tre vanligaste informationskällorna samt eventuella fallgropar.

Årsredovisningar och kvartalsrapporter

Börsnoterade bolags årsredovisningar utkommer, precis som namnet avslöjar, årligen och kvartalsrapporter kommer en gång per kvartal. Inte minst innehåller dessa källor bolagets finansiella rapporter, det vill säga resultaträkningar, balansräkningar samt kassaflödeanalyser. Vi kommer gå igenom dessa mer detaljerat framöver. Årsredovisningen är inte sällan över hundra sidor lång och innehåller ofta mycket blandad information om bolagets verksamhet. Såsom finansiella mål, vilka projekt och satsningar bolaget pysslar med samt framtidsutsikter.

Prognosinstitut

Det finns en uppsjö olika prognosinstitut och statistiska undersökningar som ger svar på frågor som rör bolagets omvärld. Beroende på vilken eller vilka branscher som är relevanta kan du ofta hitta en branschorganisation som regelbundet publicerar diverse rapporter och statistik om den specifika branschen. Du har även väldigt övergripande institutioner som publicerar makroprognoser, konjunkturprognoser och allsköns prognoser. Se dessa som ett komplement till bolagets egen syn på branschen de befinner sig i. Exempelvis: Forskningschefen på ett bolag säger att det finns goda möjligheter till utveckling och innovation i branschen. Samtidigt säger en rapport som branschföreningen just publicerat att många andra bolag stadigt minskar sina investeringar i forskning och utveckling (på engelska: R&D – research & development).

Prognoser kring konjunkturläget är även de intressanta för bolag men tyvärr har prognosmakare gjort en sport av att inte vara överens sinsemellan om någonting. Detta gör att man trots allt måste göra en egen bedömning av läget, om inte annat genom att välja vilken prognos man ska fästa störst vikt vid. En vanlig metod är att ta fram ett “konsensus”, det vill säga sammanfatta vad prognosmakare tror i genomsnitt.

Exempel: säg att tio analytiker tror att ABB kommer att ha bättre rörelsemarginal under sitt fjärde kvartal jämfört med det fjärde kvartalet för ett år sedan. Lägg där till två analytiker som tror att ABB kommer att få sämre rörelsemarginal under kvartalet. Då är konsensusprognosen för ABBs fjärde kvartal positiv.

Andra aktieanalyser

Varför gå kring ån efter vatten? För de flesta bolag finns det analytiker som redan tittat på och värderat bolaget. Andra analyser kan därför tjäna som inspiration. Vilka nyckeltal har man tittat på? Vilka risker eller konkurrensfördelar har uppmärksammats? Vad är prognosen? Allt detta kan spara dig massa tankemöda. Sen ska man alltid försöka bilda sig en egen uppfattning utifrån sin egen syn på marknaden och sin egen investeringshorisont. Det vill säga, om du letar efter aktier du ska köpa för att hålla i all evighet, då kommer du kanske vilja titta på andra saker än någon som ska hålla aktien i max tre år.

Du vet aldrig heller hur gedigen analys någon annan gjort. Den tidigare analysen kanske är ett hafsverk? Om du ska investera dina surt förvärvade pengar vill du veta vad du gör, eller åtminstone veta att någon annan du litar på vet vad han eller hon gör. Försök därför alltid att göra din egen analys. En annan fallgrop med andras aktieanalyser är att du riskerar att vara sent på bollen. Om många andra investerare också tror på den positiva analysen så kanske priset redan har stigit så pass mycket att analysens uppsida inte längre är aktuell.

Jag vill vara extremt tydlig med att jag aldrig förespråkar att du blint ska förlita dig på någon annans analys.

Texten är del två av tio i Jonas artikelserie om fundamental analys. Texterna är oberoende av varandra men genom att läsa alla kommer du få en helhetsbild av hur fundamental analys fungerar. Läs därför del ett här!