Resultaträkning är en del i att analysera ett bolag.

Fundamental analys – förstå resultaträkningen

Lästid: 3 minuter

Innan du investerar i ett bolag kan det vara smart att göra en analys av bolaget. Ett sätt att göra det på är genom fundamental analys. I den här artikeln pratar jag om den viktiga delen resultaträkning och hur du förstår den.

Som tidigare diskuterat i min artikelserie om fundamental analys finns det bland ett företags finansiella rapporter något som kallas för resultaträkningen. Det är i denna rapport som vi får reda på vilket resultat företaget gjort under räkenskapsåret. Oftast pratar man om räkenskapsåret mellan perioden 1 januari – 31 december, men det är i vissa branscher vanligt med ett brutet räkenskapsår. Det gäller framför allt detaljhandelsföretag (H&M:s räkenskapsår löper exempelvis mellan 1 december till 30 november) eller andra branscher där man har en betydande andel av sin omsättning (det vill säga man säljer mycket) i slutet av året. Företag som säljer mycket under julhandeln eller som har sin aktivitet under vintern brukar dela upp räkenskapsåret på detta sätt. Nog om detta.

Låt oss istället hoppa rakt in i en resultaträkning. För räkenskapsåret anges ett startdatum och ett slutdatum. Hur mycket pengar har företaget tjänat under denna tid? Hur mycket har de betalat ut i löner? Hur mycket har deras tillgångar (alltså maskiner, lokaler, datasystem eller varumärken) minskat i värde under året? Hur mycket har de betalat i räntor? Vad blev skatten? Allt detta får vi svar på i resultaträkningen.

 

För att göra det hela lite mer intuitivt kan vi skapa en påhittad, personlig resultaträkning för att få lite grepp om vad de olika posterna (raderna) i resultaträkningen betyder.

Ett företags resultaträkning är i grund och botten uppdelad på samma sätt som den privata. Tanken med resultaträkningen är att få en bild av företagets prestation mätt i pengar.

Resultaträkning_2

Vilka frågor ställer vi till en resultaträkning?

Viktigast av allt, går de med vinst? Vilka stora kostnadsposter finns? Hur ser omsättningen (alltså försäljningen) ut jämfört med tidigare år? Allt sådant kan vi se i resultaträkningen.

Om exempelvis förra räkenskapsårets omsättning var 500 000 kronor, och året dessförinnan var 480 000 kronor kan vi börja göra lite mer analys.

Oj, mellan 2016 och 2017 ökade omsättningen med 4,2%, medan den dubblades (det vill säga ökade med 100%) mellan år 2017 och 2018. Bra jobbat! Eller? Det kan ju vara så att företaget har köpt upp ett annat företag, som hade en omsättning på 600 000 kronor, medan företaget själva endast hade en omsättning på 400 000 kronor. Det betyder att företaget (om de inte hade förvärvat det andra bolaget) hade minskat sin omsättning med 20% ((400 000/500 000)-1=-0,2=-20%).

Vi måste alltså försöka reda ut varifrån omsättningen kommer när vi vill analysera om bolaget går bra eller dåligt. Om företaget hade ökat sin omsättning från 500 000 kronor till 1 000 000 kronor utan några förvärv är det emellertid grymt! Särskilt eftersom det inte ser ut som att kostnaderna har ökat.

Detta var första delen om resultaträkningar. Håll utkik på siten eller signa upp dig på Börshajens nyhetsbrev, nedan, för att ta del av nästa artikel först av alla. 

Läs den första delen i artikelserien här!