Balansräkning

Fundamental analys – balansräkning

Lästid: 3 minuter

I denna artikel tar vi oss en titt på den andra mycket viktiga finansiella rapporten vid fundamental analys: balansräkningen. 

Balansräkningen kan sägas visa på hur många tillgångar (exempelvis hus, fabriker, maskiner, mjukvaror, varumärken, aktier) ett företag äger och hur dessa är finansierade (egna pengar, banklån, obligationer, preferensaktier).

Balansräkningens utseende

När du läser ett företags balansräkning kommer den bestå av två “listor”. Den ena listan summerar företagets alla tillgångar. Den andra listan summerar all företagets finansiering. Därför pratar man om företagets tillgångssida och finansieringssida. Såhär kan listorna se ut:

Tillgångar (MSEK)

Maskiner 10
Hus 40
Varumärken 10
Kundfakturor 1
Summa tillgångar: 61

Skulder och eget kapital (MSEK)

Eget kapital 30
Banklån 20
Leverantörsskulder 11
Summa skulder och eget kapital: 61

Notera att summan av tillgångarna och summan av skulderna och det egna kapitalet är densamma. De är i balans, de balanserar. Därav namnet balansräkning.

Ett sätt att på ett grafiskt sätt visa de här två listorna är genom att ställa listorna mot varandra i följande figur:

Balansräkning

På tillgångssidan av figuren har vi allt företaget äger: maskiner, hus, varumärken och kundfakturor (alltså fakturor som kunder ska betala). På skuld- eller finansieringssidan kan vi se att spalten är kluven i två delar. Den övre delen består av eget kapital. Det egna kapitalet är det som ägarna till företaget har satt in för att finansiera företaget. Den nedre delen består av pengar som externa parter har satt in i företaget.

Banklån är givetvis pengar som företaget har lånat av banken. Medan leverantörsskulder är ännu obetalda skulder till leverantörer. Även en obetald faktura till en underleverantör är en form av finansiering eftersom det är en kredit.

Vi ska säga några saker till om balansräkningens poster. Framför allt finns det olika sätt att dela upp och kategorisera dessa poster på som är nyttiga att känna till.

Materiella och immateriella tillgångar

En viktig uppdelning på tillgångssidan är den mellan materiella och immateriella tillgångar. I vissa fall kallas materiella tillgångar för reala tillgångar. Dessa utgör helt enkelt sådana tillgångar som går att ta på. I vårt fall är de materiella tillgångarna maskiner och hus. De immateriella tillgångarna är i motsats sådant som inte går att ta på, såsom varumärken eller den smått obskyra posten “goodwill”. Goodwill uppstår när ett bolag köper ett annat bolag för mer än värdet på dess balansräkning, kan man väldigt förenklat säga.

Skillnad mellan materiella och immateriella tillgångar

En viktig skillnad mellan materiella och immateriella tillgångar är att immateriella tillgångar ofta är skalbara. Exempelvis, om du har ett bra varumärke som folk känner till, då kan du använda detta varumärke på alla dina produkter och därmed skala upp ditt varumärke. Detsamma gäller inte ofta materiella tillgångar. Om ett företag har mycket skog (alltså, riktig skog, som börsnoterade Holmen), då kan denna skog inte skalas upp. Den har sitt värde och det står och faller med hur skogens kvalitet är. När skogen avverkas så minskar balansräkningen, och för att den ska öka igen måste nya träd planteras. Immateriella tillgångar kan också försvinna mycket snabbare än reala tillgångar. Ett företag kan exempelvis investera pengar i en ny uppfinning och få ett patent (exempel på en immateriell tillgång). Men om uppfinningen inte blir någon försäljningssuccé måste värdet på tillgången skrivas ned och balansräkningen minskar.

Reala tillgångar går dessutom att försäkra mot skador såsom eld, vind, översvämningar och liknande. Det finns ingen försäkring du kan teckna för att din nya uppfinning ska bli nästa Smartphone. Av dessa skäl brukar bolag som arbetar mycket med immateriella tillgångar betraktas som mer riskabla än sådana som har många reala tillgångar på sin balansräkning.

Omsättningstillgångar, Kortfristiga skulder, Rörelsekapital

Viktiga ord i balansräkningslingot är “omsättningstillgångar”, “kortfristiga skulder” och “rörelsekapital”. Här ska vi väldigt kort gå igenom hur de hör samman.

På tillgångssidan har vi “omsättningstillgångar”, det är sådana tillgångar som ska omsättas inom ett år, typiskt sett lagervaror och kundfakturor. På skuldsidan har vi motsvarande post “kortfristiga skulder”, det är sådana skulder som ska betalas inom ett år, framför allt leverantörsskulder och så en och annan skatteskuld och betalning på lån.

Om vi nu tar våra omsättningstillgångar minus våra kortfristiga skulder så får vi vårt “rörelsekapital”. Rörelsekapitalet är det kapital som företaget måste finansiera kortsiktigt för att kunna hålla igång sin rörelse. Om rörelsekapitalet är positivt betyder det att vi har större omsättningstillgångar än vad vi har kortfristiga skulder. Men om vi har större tillgångar än skulder så balanserar det inte… alltså måste vi in och finansiera detta genom att låna pengar eller skjuta in mer eget kapital. Med andra ord öka vår finansiering.

Den här artikeln är del fem i Jonas Skiljes artikelserie fundamental analys. Jonas publicerar nya artiklar varannan vecka på Börshajen.nu.

Del fyra hittar du här!