Valutarisk

Valutarisk – Fundamental analys

Lästid: 4 minuter

Börshajens gästskribent Jonas Skilje skriver en artikelserie för Börshajen om hur du gör en fundamental analys. I denna artikel går han igenom om valutarisken som finns för bolag.

Här hoppar vi rakt in i makroekonomin. Vi tittar på valutor och inflation och hur varför detta är värt att titta på när du analyserar svenska bolag som exporterar mycket och tar betalt i utländska valutor.

Intuitionen bakom valutarisk

När du åker utomlands behöver du oftast vid någon tidpunkt växla pengar. Säg att du ska till Paris, Frankrike, där en baguette kanske kostar €1. Du kollar på text-TV och ser att valutakursen svenska kronor mot Euro står i 10 kronor. Det betyder att om du växlar in 100 kronor så får du €10, och kan alltså köpa 10 baguetter. Stefan Ingves meddelar dagen efter att räntan ska tokhöjas. Det betyder att svenska sparkonton kanske kommer att börja ge räntor igen och helt plötsligt blir det mer attraktivt att ha svenska kronor. Efterfrågan på svenska kronor ökar vilket betyder att svenska kronan blir mer värdefull. Svenska kronan stärks. Vad händer med SEK/EUR-kursen? Jo, nu räcker det med 9 kronor för att få en €. Så om du växlar in 100 kronor får du €11.11 och kan köpa mer än 11 baguetter. Superskönt för dig som ska på semester i Paris! Hur skönt är det för svenska exportföretag? Inte lika. Vissa av dem får nämligen till stor del betalt i euro och amerikanska dollar. Sen måste de växla till svenska kronor när de ska betala löner till sina anställda, underleverantörer, skatt och massa annat. Om de sålde en vara för €10 euro när kronkursen var 10 kronor per euro kunde de växla dessa euro till 100 SEK. Nästa gång (efter Ingves tokhöjning) de fick €10 euro i betalning fick de bara 90 SEK när de växlade. Det betyder att de förlorade 10% av sin intäkt i och med förändringen i valutakursen.

Växelkurs – exportbolag

Denna gynnsamma växelkurs för ett exportbolag kan dock ge en missvisande bild av resultatet. Det kan vara så att ett företags ökade omsättning beror på en svagare krona gentemot euro eller dollar, snarare än att man ökat försäljningen. Därför brukar företag särredovisa hur stor del av omsättningsökningar som berodde på valutan. Exempelvis skriver Atlas Copco i sin årsredovisning för 2018:

“Sammantaget ökade Gruppens orderingång med 8% till rekordhöga MSEK 97 132 (90 132). Den organiska ökningen var 5% medan gynnsamma valutakurser bidrog med 3% och förvärv med 0%.”

Vad man säger här är att även om omsättningen ökade med 8% så berodde 3% av denna ökning på att man hade tur med den svaga kronan (som man redovisar orderingången i) gentemot de valutor man får betalt i. Valutakurser tenderar att normaliseras över lång tid, vilket betyder att kronan bör förstärkas gentemot andra valutor och då kommer detta ha en negativ inverkan på utvecklingen hos exportbolagens resultat. Därför ska man i första hand använda den organiska tillväxten som indikator på hur bolaget faktiskt presterat under året eller kvartalet för att inte luras av valutaeffekten.

Vad händer med den svenska kronan?

Den svenska kronan är förhållandevis svag vilket gynnar många exportbolag som tar betalt i utländsk valuta men sedan växlar till SEK för att betala på hemmaplan. Det är dock inte alltid fallet. När du tittar på bolag är det värt att titta på deras olika valutaexponeringar. Vilka marknader befinner de sig på? Vilka valutor får de sannolikt betalt i? Om de exempelvis säljer produkter i USA får de med största sannolikhet betalt i dollar. Och detta innebär att de har en valutarisk gentemot SEK/USD-valutakursen.

Det finns vissa faktorer som får kronans värde att reagera. Dessa är med andra ord faktorer det kan vara värt att fundera på när du gör prognoser för hur ditt företags valutarisker kan utvecklas.

Politisk osäkerhet kan försvaga en valuta. Detta beror på att utländska investerare ogärna håller i en valuta om det finns stora osäkerheter kring hur den politiska och ekonomiska situationen kommer att te sig i framtiden. När utländska investerare inte vill ha svenska kronor längre så faller värdet på dessa och vi får en svagare krona i förhållande till andra valutor.

Räntenivå. Om svenska räntan stiger kommer låneräntorna att gå upp. Om du har svenska kronor då är det bra, för att du kan nu låna ut dem till en bättre ränta än tidigare. Det leder till att utländska aktörer vill växla till sig svenska kronor som de sedan ska kunna låna ut till en högre ränta. Detta ökar efterfrågan på svenska kronor och därmed kommer kronan att stärkas i förhållande till andra valutor (som när vi gick från 10 SEK = €1 till 9 SEK = €1).

Inflation. En låg inflation gör att värdet på valutan minskar långsammare än en valuta med hög inflation. Omvänt gäller att om inflationen är hög så är det inte så kul att äga en sådan valuta eftersom den minskar i värde i hög takt. Fenomenet inflation är emellertid ett ämne som ofta hamnar i topp över saker som genomsnittssvensken inte förstår så jag tar tillfället i akt att förklara det härnäst.

Inflation

Inflation betyder att priset på varor stiger över tid. Ofta beror detta på att det finns mer pengar i omsättning. Vi tänker oss att du har ett jobb med en bra lön men din kompis är arbetslös. När ni går ut tillsammans kommer din kompis att dricka en stor stark medan du beställer in ett glas Chablis. Nästa vecka får din kompis ett jobb med lika bra lön som du. När ni går ut nästa gång vill ni bägge två dricka Chablis eftersom ni bägge två har råd. Efterfrågan på samma Chablis som förra veckan har helt plötsligt gått upp och därför kan baren höja priset.

Valutarisk vid infaltion

Tänk på vad som händer om hela befolkningen i genomsnitt går från 9% till 6% arbetslöshet. Rätt mycket högre efterfrågan på Chablis, eller hur? Priserna stiger och inflationen går upp. Samma sak om Riksbanken trycker ut massa mer pengar i ekonomin. Om det bara fanns 100 kronor igår, och idag finns det 200 kronor, då betyder det att värdet har halverats. Så ett glas Chablis kostade 100 kronor igår men idag har priset höjts till 200 kronor.

Jonas Skilje har tidigare skrivit om värderingar med hjälp av multiplar. Läs första delen här!